Sommarsummering

Sommaren ebbar ut i kapp med kulturen. Vi som framhärdar med att leva i ”det övriga Sverige”, det vill säga det fosterland som faktiskt finns utanför tillväxtens kranskommuner, vi ber att få tacka för oss och säsongen medan ni, storstadsmänniskor, packar ihop och återvänder till era tillväxter. Vi är så glada att ni kom, att ni vädret till trots (jodå, vi gjorde vårt bästa för att schasa undan lågtrycken från Engelska kanalen!) ändå försökte njuta hängmattssommar i våra inre stödområden!

Kulturen… Ja, det har filats på felor och dansats runt stänger, logar har fyllts och flaskor har tömts, Rönnerdal har dansat till Dan Anderssons gitarr: slowfox – och Love & Peace har avlöst sommarmorden på löpsedlarna. Fridfulla pittbullterriers har vandrat sida vid sida med småilskna kaninfröknar, precis som inte bara vi, utan också Jehovas vittnen vill ha det! En enda stor familj under ett enda jävla snurrande lågtryck och till råga på allt: nackspärr i London och blodbad i Syrien.

Den gick så fort den här sommarn, eller snarare: den kom aldrig! Efter två tjuvstarter i flödande majsol så var det stopp. Medan lupiner, rallarrosor, älggräs, guldris, renfana och vajande tistlar kantat vägrenen, så har molnen glidit fram över den västsibiriska taigan, som faktiskt sträcker sig hit, till gränstrakterna mellan Värmland och Hedmark. Så nu är det dags att ta nya postolympiska tag: allt återstår!

                                                Bengt Berg