Så
var det överståndet, supervalårets crescendo som slutade med lite av varje:
Alliansen sjönk ihop, statsministern tackade för sig, den nya smekmånadskonstellationen
s & mp utnämns till segrare med v på pålitlig armlängds lucka, och Löfven
inbjuder även c och fp till knytkalas i syfte att desarmera sd. En av
valrörelsens mest försummade frågor, även när debatterna stod som en okokt näve
spaghettistänger i en pilsnerflaska, är kulturen
– än en gång. Så varför inte höja kulturens fana när valfläsket svalnat, låt
oss ställa några viktiga frågor:
1.
Hur ger vi konsten den konstruktiva och kreativa roll som kulturen kan
spela för att minska olika gränser – mellan staden/förorten och landsbygden,
mellan gammal svensk knätofstradition och alla de kulturuttryck som
invandrarkulturen bär med sig, mellan alla dem som ofrivilligt hamnat på
skuggsidan i samhället och de som kör solarium dygnet runt... Hur globaliserar
vi också hoppet i en värld fylld av konflikter och starka motsättningar runt om
i världen?
2.
Hur vill vi släppa fram den andliga och kreativa tillväxten i stället
för att marginalisera konsten och desarmera kulturen som ägande ett värde
enbart som ekonomisk tillväxtfaktor?
3.
Vem vågar släppa fram den utforskande kulturen utan ängsliga
sidoblickar mot Finansdepertementet och EU:s regelverk.
Vem
vågar tillsätta en kulturminister som har både insikt i kulturens verksamhet,
skapande och sammanhang och förmår utmana ekonomismens begränsningar för både
enskilda individer och samhället i stort?
Vem
skall då utses till kulturminister? Gärna en kvinna med både stark
skaparprofil, intellektuell skärpa och ett kärleksfullt och radikalt sinnelag.
Kandidaterna finns, jag nämner bara några lämpade: Marika Lagercrantz med internationell utblick, Stina Oscarsson med skärpa och stringens, Lena Endre som har nyttiga insikter i kulturens makstrukturer.
Eller om det skall vara manfolk, varför inte Behrang Miri med erfarenhet från både förort och alternativ kultur.
Eller Dror Feiler, en humanistisk
fredskämpa som skyr varken fascister eller byråkrater.
Men
kom inte dragande med en grå politruk eller en partigängare som ska belönas för
lång och trogen tjänst. Våga visa att kulturen är värd en kulturminister som
vet vad det handlar om när man gör humanistiska investeringar i det okända! Ge
landet en minister med både kunskap och integritet – en minister som vill ge
folk en kultur som de inte visste att de
längtat efter.
Bengt Berg, författare och f.d. talesperson
i kulturfrågor (V)
PS. Detta skrev jag innan V motades bort från regeringssamarbetet...