Lissabon II

Från promenaden med aning av vår, inte bara nytt år: 2011.

Brasilienresan 1 ... Lissabon

Från den svenska mångminus-
vintern bär det iväg, rälsbussen mot Lissabon! I alla fall mot Karlstad > tåg mot Arlanda. Det är i slutet av 2010 och vårt resmål är Bahia i nordöstra Brasilien, Salvador närmare bestämt, en tremiljonersstad vid atlantkusten.

Men som en uppvärmning väntar Lissabon med vårvärme och fado, Tejofloden som breddats för att få plats med allt solglitter på nyårsaftonen. Vår taxichaffis, lystrande till det klämmiga namnet Américo H. Felix Galego, kör oss raskt genom en ännu julpyntad stad till ett hotell som visar sig vara både väl storslaget till våra reseambitioner och dessutom har en osedvanligt trist gubbe placerats bakom disken just denna kväll. Men det ordnar sig förstås och snart kan nyårsraketerna sprida sin meningslösa grannlåt över himlavalvet.
Årets första maskros skymtades redan igår, som årets sista i en park. Det känns som vår i luften, vi vandrar myllrande gator upp och ner, nuddar vid stadens atmosfär och på kvällen blir det en enklare middag på en restaurang nära gamla stan.
Dagen hade också ägnats åt inköp av portugisisk basker, i en butik med anor sedan 1886: Com os nossos cumprimentos...

Shakespeare i Prostgårdslagårn

Efter årsmötet för Heidruns vänner var det dags för en munter föreställning med 123 Schtunk/Lasse Beischer på Prostgårdslagårn i Torsby. Fullsatt salong och en dryg timmes artisteri byggd på blixtrande associationsförmåga och ett kroppsspråk som i sig är ett uttryck för den folkliga underhållningen med hårfina gränser mellan allmänmuntert och plumpt. Men Beischer håller både tempot och avvägningen väl uppe.

Varken publiken eller hans medhjälpare går säker denna afton, som bjöd på såväl ironiska grimaser, respektlösa infall, naivistisk glädje som rappt tempo. Vi tackar och önskar 123 Schtunk lycka till med sina Shakespeare-turnéer.

Arrangör för kvällen var Heidruns vänner i samarbete med Torsby Teaterförening och kulturnämnden, samt ABF N Värmland.

Berättelsen måste få fortsätta!: Våra rötter finns i Savolax...

När nya Värmlands Museum invigdes för något decennium sedan tillkom en viktig gren på det träd som förvaltar och vidareför vårt kulturarv och hela Värmlands historia. Jag hade äranochglädjen att delta i detta och även med att ta fram en paroll som lyder: Berättelsen går vidare. För att inte bli nutidsblind, historieglömsk och framtidsförvirrad är det viktigt med stabila institutioner som tar ansvar för vårt gemensamma minne i form av kulturhistrien bland annat. Till de mindre men för den skull nödvändiga grenar på vårt värmländska stamträd hör givetvis finnkulturen som också utvecklats till ett kulturcenter i sig i Torsby. Forskare från Finland och övriga Norden har kommit, människor har sökt sina rötter, kulturarrangemangen och annat i den allt viktigare besöksnäringen har avlöst varandra.

Och nu – som en blixt från klarblå och svinkall vinterhimmel kommer beskedet om uppsägningar och bortom vägkröken nedläggning när Värmlands Museum plötsligt frånsäger sig ansvaret. Så får det bara inte gå till! Kulturcentraliseringen i Sverige debatteras ofta med rätta, det måste även den värmländska göras. Att såga av denna för värmländsk och nordisk kulturhistoria så nödvändiga gren är verkligen att punktera en berättelse som vi alla, särskilt vi som lever och verkar i norra Värmland, är en del av. Vi känner oss in i själen stympade om så blir fallet!

Den gode berättaren och legendaren Linus Brodin sammanfattade det värmländska kynnet i en fiol, vars strängar var hämtade från olika håll: från norska sidan naturligtvis, från de vallonska smederna som lärde oss järnhanteringens svåra konst, resandefolket bidrog, värmlänningarna själva förstås och sist men inte minst – savolaxarna som kom vandrande genom granskogen för att skapa sig en framtid bland norra Värmlands blånande berg. Ur denna fiol kunde sedan strömma vidunderlig musik och skall så fortsättningsvis göra. Om savolaxsträngen kapas kommer det att skorra falskt och det är det väl ingen som önskar?

Nej, låt Torsby Finnkulturcentrum finnas kvar, utvecklas och bidra till att berättelsen går vidare!

Bengt Berg
nordvärmlänning och svensk riksdagsman (v).