Bland
all eftersänd post från Riksdagen återfinns några melongröna A4-ark med
skrivelser och propositioner från regeringen. En skrivelse med nummerlapp
2013/14:61 har drygt sju rader och heter: En
politik för en levande demokrati. Är inte det ett underbart tema inför
nyåret med tillhörande ”superval”? Hur håller vi politiken levande utan att
nöja oss med konstgjord andning på demokratin?
Inför
juluppehållet inträffade två tilldragelser som rönte stor uppmärksamhet. Jag
tänker på följetongen runt ”den övre brytpunkten”, voteringarna i kammaren med
mellanspel i konstitutionsutskottet och till sist ett svidande nederlag för
Alliansen.
Den
andra händelsen var nazistattacken på fredliga demonstranter i Kärrtorp, när
flaskor och smällare regnade över barnvagnar, gamla och alla som deltog i manifestationen.
Ur denna avskyvärda attack växte ett så mobiliserande motstånd att en
fotbollsplan fylldes med glädje, kärlek och beslutsamhet: Inga rasister på våra
gator!
Det
är på dessa båda sätt som vi hanterar demokratin i landet, inom de folkvaldas
parlament och ute på gator och torg. Det ena förutsätter det andra och gör
demokratin och politiken både fungerande och levande.
Nytt
år, vad finns att önska, vad kan vi göra? Eftersom det handlar om politik vill
jag dela med mig av August Strindbergs Lilla katekes för underklassen, en
stridsskrift från 1884: Vad är underklass?
Och svaret:
De närande, de styrda. De som med sina
händer frambringa mat, kläder, bostäder och bränsle äro de arbetande, de
närande.
Det stämmer
dåligt med dagens ”sanningar”, som basuneras ut från maktens tribuner. Vad vi
inte bara kan önska oss, fast mera kämpa för, är att befria verkligheten från
Högerns dimridåer, så att hela samhället kan framstå i all sin o-glans. Vi
måste berätta om varje människas lika värde, om att det är vi tillsammans som
utgör framtiden!
Låt
rättvisan, solidariteten och omtanken ersätta Alliansgirigheten den 14
september.
Gott Nytt
2014!
Bengt Berg, riksdagsman (V)
Inlägg
