Det omöjliga alfabetet, framme vid X / x

X

Xiang heter den dialekt som dagligen pratas i provinsen Hunan

i centrala Kina – av 35 miljoner invånare.

   I Hattarvik, på Fugloy, den nordligaste av Färöarna, sitter i ett

vitt skolhus Mariana och lär ut sitt språks yttersta mål till en

enda elev, strax innan stormen kommer.

   Medan Atlanten gnager på de 18 öarnas stränder växer

ordet oyggj …

x

I norskan finns inget x mer än på taket till taxibilarna som

utanför järnvägscafeet i Kongsvinger liknar en liten, lätt

vilsesprungen metallhjord där de står i skymning och tyst

väntan: ”Regnblank i ansiktet og våt på halsen, øynefrynserne

dine drypper. Vi våkner nesten uten å merke det, pulsen din

tikker mot låret mitt.”

   Det är andra bilars däck på gatan som får vår asfalt

att sjunga. Utan x.

Det omöjliga alfabetet: W / w

W

Want waarheid, dat’ al oud …

Ty sanningen är nog så gammal

Men finner medhåll ingenstans

Därför kallas den för klok

Som sätter tand för tunga

Ack, om även jag den konsten kunde

Men det som vilar där i hjärtedjupet

Det upp genom min hals vill tränga

Och likt det unga, friska vinet

Flaskans kork vill spränga

(ur Roskam, 1630, av Joost van den Vondel)

w

”This world is a fine place, worth fighting for!"

skrev Hemingway.

”Peta in tarmarna, så erövrar vi nästa kulle”,

sade John Wayne.

Förmodligen menade de samma sak, var och en på sitt sätt.

Vi är ju så olika, vi människor.

Det omöjliga alfabetet: V / v

V

Vi går mot solen, sa Ingemar och försvann in i snöyran.

   Vi klädde fjället med svordomar och apelsinskal. Vi

pyntade oss själva med flagnande näsor och självhäftande

plåser. Vi betraktade ’kulturmelk’ som en gudagåva, innan

vi radade upp anorakarna på ett utdraget streck över fjällisen

medan våra barn solidariskt undviker att bryta benen i backen

intill hotellet, där isvattnet skulle flöda över vita linnedukar

och kvällens reindyrsfilé inmundigas. Vi läste böcker och skrev

vykort, vi dansade med egna och andras fruar, medan

T-shirtpojkarna spelade poker under ledning av en

stövelskaftshaj från Alingsås.

   Vi går mot solen, säger Ingemar och kliver rakt igenom ännu

en 300-årig gärdsgård, ett kulturminnesmärke som endast tiden

förmått hålla samman. Och ur ett hål i blötsnön lyssnar vi på

svordomar på sju språk – polyfont, rent och vackert som

snösparvens vingslag i kvällningen.

   När så snön dalar den nästsista dagens morgon håller redan

skavsåren på att ingå allians med de självhäftande plåstren

och våra liftkort är, i motsats till oss själva, så gott som oförbrukade.

Vi står där med geitostskivan i ena handen och kneipbrödet i den andra.

Vi sätter på våra plåster, letar fram Swix blå och knatar iväg uppför backen.

Vid min sida går L, lycklig ägare till ett par ovallbara tjeckiska träplank.

Det är tack vare L och hans skidor av märket Sprint som jag förunnas

känslan av glid utför backarna i Beitostølen dessa välsignade aprildagar 1996.

Tysta går vi, furet, værbitt men över snön.

   Vi går mot solen!

v

När fader Fröding skakar

sin ejderdunskudde

så faller det vita

rakt ner i höstens sjörök

Varje stuga utmed byvägen

är fylld av sin egen, på björkved

framkallade kaffedoft

Snart ligger provinsen åter

som ännu en oskriven bok

Men om Värmland inte fanns

– vem skulle då ha tagit

Wassbergs alla medaljer?

Och vilken Domusfasad gett lite lä

åt Carl IX:s stelfrusna skugga?

Den sista jäntan hade aldrig

fått chansen och fröken Lagerlöf

hade missat Jerusalem

Ack, det hade varken varit

vidare värst livat i finnskogarna,

knappt någon dans borti vögen

– bara snö till knäna,

så långt ögat når,

ligger den kvar till midsommar

blir det en sen vår

Det omöjliga alfabetet: U / u

U

Undrens tid är icke förbi, förhoppningsvis.

Finskan är ett ofta pålitligt och obegripligt språk,

där även bokstäverna bjuder upp till dans.

Idag ska vi lära oss vad Fågelsångsvägen heter:

Linnunlauluntie.

   Men hur hittar man dit? Jo, genom att fråga,

förmodligen kommer det en vänlig själ som vet,

toivottavasti!

u

Utan väder stode vi oss slätt. Man kan ju inte

diskutera livets mening hela tiden.

   När solen skiner och det regnar,

   då dansar alla Guds små änglar.

   När solen skiner och det haglar,

   då klipper Satan sina naglar

(Ur ett brev från Margit Aronsson, Björneborg. Versen ingår i En liten väderbok,

sammanställd av Bengt af Klintberg.)

Det omöjliga alfabetet: T / t

T

TV.n står på

och runt om

pågår världen

Hela tiden,

överallt –

Vi fastnar med blicken i flimret

medan kattungarna får ögon

och tussilagon tar kamp

med fjolårsgräset i vägdammet

I verkligheten

dyker plötsligt

ansikten upp,

liv och människor

som vi inte visste fanns

förrän strömmen gått

och vi vände ögonen

mot varandra

t

”Ty det ena efter det andra kommer att klarna

och den blinda natten kommer inte att hindra

din färd utan du kommer att se naturens

djupaste hemligheter; så ska tingen kasta ljus

över tingen.”

(Ur De rerum natura, en ofullbordad läroskrift i sex böcker,

där Lucretius (f. ca 95 f.Kr, d. ca 55 f.Kr).

Det omöjliga alfabetet: S / s

S

En spik är en spik. Det kan vara nog. Men en spik

kan fylla andra funktioner än bara nyttans. Det är

som bekant den omgivande verkligheten som ger

en språklig utsaga, en handling eller ett föremål,

dess egentliga innebörd – som i följande exempel

från ett alfabetiseringsprojekt i Peru.

   Deltagarna skulle med hjälp av en enkel Instamatic-

kamera avfotografera det som för dem betydde ’förtryck’.

En pojke löste uppgiften genom att ta ett kort på en i

väggen inslagen spik.

   Om man för ett ögonblick bortser från den miljö och

det sociala sammanhang som denna avporträtterade spik

hör hemma i, skulle fotot kunna vara hämtat från en

postmodernistisk konstutställning någonstans i Sverige.

Eller världen.

   Det är berättelsen bakom den peruanska spiken, som

ger bilden dess laddning: Pojken som bodde i ett brädskjul

i Limas utkant, måste också han bidra till familjens uppehälle.

Detta gjorde han genom skoputsning inne i stadens centrum.

Men det var långt att gå och tungt att bära skoputsargrejerna

morgon och kväll. Pojken hade därför fått ’hyra’ en spik inne

i en restaurang – att hänga lådan på. För detta betalade han en

viss procens på skoputsarinkomsten. Detta var hans bild av

förtrycket.

S

Slumpen är det enda riktigt pålitliga här i tillvaron.

Den gör dig aldrig besviken i onödan.

Det omöjliga alfabetet: R / r

R

Mångas fattigdom gör de fås rikedom fullt möjlig:

vi måste hjälpas åt. Skillnaden mellan rik och fattig kan föreställa

större än vad den är mellan en mistlur och ett gem.

Å ena sidan dimridåer, å den andra försök till

sammanhållning.

r

Det regnar, det regnar på broder, det regnar på syster,

det regnar på munter, det regnar på dyster,

det regnar på en och annan kusin

som står där och njuter sin blodapelsin,

ibland kan det regna på flera kusiner

med eller utan apelsinvitaminer

Det regnar på fåren, på låren, om våren

Det regnar på vår kärlek,

det regnar på vår tro,

det kommer att regna

på Reidars bro!

(Tillägnad Reidar Nordenberg vid invigningen av en bro

i Västra Ämtervik för många år sedan.)

Alfabetet ingår i en samlingsvolym, Dikter genom 40 år, som kan beställas från www.heidruns.se