Gotlandsbilder/augusti,
1980
Ett vägkors sent på kvällen
vi är framme och kör in genom en syrenhäck,
in i trädgårdens gröna mörker
Från strålkastarkäglan leder en trappa
upp mot en vitmålad veranda, en dörr
vars vred väntar på handens värme
– ett Magrittehus fyllt av vänners tystnad,
till vänster under taket ett svalbo med skit på
cementgolvet:
alltför brända popcorn, tror barnen!
In till tingen och tystnaden – en brant
Trappa upp till täcken, drömmar
En kran som droppar, ljud-
löst
Vaknar mitt i natten, pissträngd
Ute på gräset och syrsornas ihärdiga sprakande,
stjärnstrött himlavalv och en fladdermus som kastar sig
mellan taknocken och syrenbersån (där jag tömmer
min tunga blåsa mot nattsvalt gräs)
Ännu några drömturer kvar till morgon-
ljuset, bilder som flimrar i en inre/bortre rum
– avlägsna som navelsträngar, nära som svetten
inuti barnens knutna händer
innan morgonljuset
+
Hög blå himmel, håglösa moln
Utefter vägen märker vi de namnlösa blommorna:
först de blå (fast inte blåeld), cikorian
med sina vilseledande kronor – som om växten
saknade centralstyrning vart den är på väg …
Men vi är på väg till havet, genom vindtuktad barrskog,
mot vågors salta smak på våra barns tungor
och en strand av sand och människokroppar,
en låg kustremsa med vindsurfare och nyckelpigor
som landar på rygg i sanden
när man sprätter till dem
efter små bett i solhet hud,
en dag i het augustisol
vid Östersjöns fredliga vatten –
Jag läser i en bok som bländar mina ögon
om andra människor som
återvänder från badstränderna
med sveda av lagrad
sol i skymningen
Barn som lovats få se
TV-underhållningen
när de kommer hem
somnar i baksätet på
en miljon herrgårdsvagnar
– sand i håret, det
ihärdiga bruset
från vågor i öronen.
De lyssnar inte.
(De kursiverade raderna är ur dikten ”Skuggor” av Denise
Levertov
i Reidar Ekners svenska tolkning
i Känna det okända, en urvalsvolym som kom 1977.)
+
I svalskymningen
sjunker solen
utan kvitter
Handdukar på tork
Cykelkärrornas mummel
bortom syrenhäcken
Förlåt magen!
Saften rinner nedåt,
Sara suckar –
Flickorna kastar överdelen
Männen sänder långa, glada blickar
Pojkarna överger inte sin ängslan,
bevarar stoiskt sin snoppblygsel
– Tänk om, tänk om, tänk om!
Väderkvarnarna längtar
efter en plötslig vind
och gamla vingar
Bilen är ingen trött häst,
behöver ändå vila
i det gröna stallet
+
(Dessa sommardikter från Gotland – ur samlingen Den blå containern, som utkom 1980 –
ingår i den volym med samlade dikter som skall komma ut i höst.)
Inlägg
