DET ENKLASTE

1
Det är ännu en sommar
och det blåser
på handens nyckelpiga
Det är mitt i kvällen
Jag sitter helt enkelt
på trappan





2
Det är äntligen augusti
Ingen tänker på de dova isar
som också de
är på väg –
Och ingen vet
varför vinden låter
just som den gör
Det är heller inte nödvändigt,
det behövs inte
Men gräset behövs
och regnet, det förbannade
regnet behövs
De långsamma maskarna behövs
för att jorden
och vi –

3
Blåsten är kvar
och vet vad den vill
med just denna kväll
som samtidigt liknar en syrenkvist
och en schäfernos

4
Att låna någon med blicken
utan att veta

Bortom mörkret
väntar mörkret

Gräset har nått
sin absoluta grönska

Vågorna ropar sina namn,
det lilla svaret
på den barnsligt stora frågan

5
Det finns stunder
då tankarna trevar
likt blinda igelkottar
över de stenar
som vant sig vid väntan
mitt i en kväll

Jag sitter
helt enkelt på trappan