Augusti på väg ut genom höstens svängdörr ... Men en dikt hinner med ut i den svala luften, en dikt ur den digra luntan som skall till trycket i morgon.
(Boken innehåller dikter ur alla mina samlingar och beräknas utkomma i slutet av september).En sådan morgon när man måste ta itu med sitt liv
fastän kaffet är nästan urdrucket, innan dimman
ännu hunnit lyfta och på fönsterbrädan pianoklinket i P2.
Men var, var finns livet?
Katten är utsläppt och kliver
på allt svalare tassar genom gräset.
Humlorna sover och ännu har inte
kejsarkronorna slagit ut.
På väg mellan Syrakusa och Övre Soppero
sitter en medelålders man
i en medelmåttig bil och tänker på annat.
Själv kliver jag i kattens fotspår försiktigt
förbi de knähöga brännässlorna
mot kompostens doftande kulle
där det på en halvrutten kålrot
ligger en diamant av dagg.
Inlägg
1 kommentar:
SÅ fint!
Tänk om regndropparna vore diamanter- då skulle jag bli miljonär...uff da.
Nu ska jag bevisa att jag inte är en robot (hehehe)
Skicka en kommentar