Bokmässan 2015 (2)

I år var det Ungern som var temaland på bokmässan och den ungerska litteraturen är värd all uppmärksamhet, men nog blev det problematiskt med tanke på de politiska förhållanden som råder i Ungern och den mur med taggtråd som rests för att förhindra flyktingströmmarna att ta sig in i landet.
Över den gyllene portalen till den ungerska montern stod ett par diktrader av Tomas Tranströmer

   Var människa en halvöppen dörr
   som leder till ett rum för alla.

Detta motto kändes som en märklig ironi just med tanke på det som just nu utspelar sig innanför och runt Ungerns gränser ...
   Men samtidigt blir det så att yttrandefriheten behövs som mest när den hotas och det fria ordet inte självklart kan finnas i samhället. Dock vore det värt en debatt om vår egen påstådda yttrandefrihet, som vi berömmer oss av men som onekligen i högsta grad står i relation till den ekonomiska kapaciteten. Den som saknar ekonomiska resurser, goda kontakter eller inte befinner sig högt upp på den hierarkiska kulturstegen får sannerligen kämpa för att göra sin röst hörd, sitt liv synligt.

Bokmässan bjuder både på återseenden av gamla bekanta och möten med människor som man inte visste fanns förrän man står öga mot öga och börjar prata med varandra. Av den senare kategorin är André Norman Castro, en poet från El Salvador på besök i det avlägsna Sverige. Vi har en hel del gemensamt och jag var ju i hans hemland för ett och ett halvt år sedan, som fredsövervakare vid presidentvalet. Andrés är poet, förläggare och journalist men arbetar också som lärare. "Border Line" heter hans tvåspråkiga diktbok – på spanska/svenska.

Hettan tröttnar inte i San Salvador

där regnet delar sig så många gånger

och i så många droppar

för att bada – minst en millimeter –

varje gathund

som driver runt och söker efter sin egen kropp

mellan människorna som färdas genom stan

(Övers. Roberto Mascaró och Björn Reisner)