Under denna rubrik – Liv & lust... – kommer såväl privat existensiella som socialt komplicerade frågor att dryftas. Så här i början av ett nytt år börjar nyårslöftena på att falna och de gamla vanorna glida ner i gamla spår. Men här har vi fått in ett manifestartat credo från signaturen "Syltan" som nu vill göra en radikal förändring av sitt liv:
"Hej!
Jag tror jag skall sluta snusa. Och så skall jag nog bli vegetarian.Definitivt skall jag nog sluta se på TV. Och så skall jag sluta med att använda datorn. I synnerhet ingen ordbehandling. Och inget gloende på nyheter. Alltså: stänga mitt eget tv-tittande och datorgloende. Det innebär att jag är avkopplad från bl a din blogg. Vad skall jag göra mer?
Jo, jag skall börja motionera, stavgång. Således inget snus, vegetarian, inget tidningsläsande. Jag kanske kan läsa i nordisk familjebok, men där går gränsen. Jag skall också förneka att jag är 62 år gammal. Hur det skall ske vet jag inte riktigt. Men jag kan ju bara blåneka. Säga med övertygelse att jag är 32. Sen får folk tro vad dom vill.
Inte för att jag vet om allt detta har någon positiv betydelse för varken mig eller någon annan, men det kan vara värt ett försök."
– tycker Syltan
numera vegetabilisk sådan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
10 kommentarer:
Goda Syltan, inga dåliga ambitioner! Allt genast, tycks vara parollen. Risken för bakslag ökar ju med summan av kvadraten på orimligheten, så bli inte förvånad om det visare sig att snussuget kommer att bli starkare än bokbojkotten! Kanske du borde ta dig en funderare på det vettiga i att göra livet så mycket mera hopplöst, än vad det faktiskt är. Räcker det inte med som det är. Men lycka till med stavgången!
Hälsningar Blogg-Bengan, ställföretr. oleg. orakel
ámeh, asså! Jag känner att det är lite dåliga vibbar i det där med att sluta med allt på en gång. Det ligger något i vad Blogg-Bengt skriver om kvadraten på snussuget. Gör som jag tänd en brasa på gården och yla som en varg istället. Då blir vibbarna mycket bättre och energierna blir renade på ett naturligt sätt. Vill du så kan du tillverka en kvast också och sedan är det bara att sopa bort allt som känns tungt.
Fred och kärlek!
Tindra Vinternatt
inlagt. som silla. stilla sill, salta sill, vad är det vi vill, med all denna dill. frågetecken. och skymningen falleri, falleralltså och det är som mars i pan i mej. sill, sill, vem är väl som du, ingalill, ingalill och säv säv susa, vem skall sill frysa ner, ner ner ner i källarens nedersta hål, hål, hål, var skall jag henne finna, nola grinna!
hälsn typen
Bäste redaktör.
Råkade av en händelse hamna på den så kallade heidruns hemsida som det heter.
Jag läste ett debattinlägg under sinaturen sylta och provar nu att genmäla densamma.
Med all respekt för att lägga om livsstil och vanor i allmännhet, så ser jag mig ändå nödtvungen att påpeka en sak. Det är att varken första eller andra världskriget skulle ha kunnat vara möjligt att genomföra utan fläsk. Åtminstone vad oss skogsarbetare anbelangar. Min far åt så kallt "amerka fläsk", det var fett i överflöd. Under andra världskriget åt jag själv fläsk. Det var på den tiden särskilda rabattkuponger på fläsk för oss skogsarbetare och körare också, som arbetade i skogen. Det var ingen som kunnat utföra något av det arbete vi gjorde, det var så tungt. Utan fläsk. Det fanns ej heller några överviktiga på den tiden, utom de som söp dagligen. Man skall inte driva med oss äldre som fick smak förfläsk då och senare. Hur skulle det gå för turistmen i landskapet utan motti och fläsk förresten. Det skulle gå i botnnen. Så fläsk hur vi att tacka för mycket och gott och nyttigt är det. Jag är fyrtitre år och har inte varit sjuk en dag, annat än av ren fyllsjuka. Men det är en annan historia som det heter. Tack.
Holger Olsson
Det är kört med alltihop. De löften jag gav igårkväll är alla brutna. Jag har spasmer i magmuskulaturen, tror jag, om det inte är något vida mycket värre. Tyvärr, jag gick med stavarna, kom hem svettig. Jag förstod att allt var kört och tog fram en förpackning köttfärslimpa, kall, klippte upp plasten och rå åt två skivor. Sedan smörgås. Sedan snusade jag och såg en krigsfilm. Jag är verkligen ledsen och bedrövad. Jag trodde jag skulle bli frisk och lugn, men det höll bara fyrtio minuter, drygt. Jag kanske skall börja om igen, ikväll. Det är snart kväll. Jag orkar helt enkelt inte sluta med allt. Kanske ändå blir det stavgång och det blir fiskbullar till middag. Jag är så slutkörd. Och spasmerna hur blir det med dom. Jag orkar knappt tänka ord som fläsk, ägg, falukorv, kaffe,Majonäs, rökt ål.
Jag skall inte neka till att rökt ål är gott. Och det skall vara nyttigt med fet fisk. Men ålen är ju utrotningshotad så där for den trösten. Vart är vi på väg egentligen? Och krig överallt och svält. Nyheterna är ju dramaturgiska och lyrik och poesi är bara en massa "som",
"som" det och "som" det. Det är ju aldrig något klarspråk. En eloge iallafall till Holger
Olsson som klarat alla år utan magspasmer. Gillar även T. Vinternatts okomplicerade
vittnesbörd och sillinläggningen. Den där Lavendel, vad är det för typ. Självgod råkostare,
vaddå vulgärt? Fläsk och fetma? Visste jag vem som döljer sig bakom synonymen skulle jag anmäla honom - eller henne. Det var inte alls min mening att börja något ordbajseri på Bengt Bergs fina hemsida och blogg. Det är grymt äckligt att man får förorena etern med så mycket meningslösheter som jag och signaturerna gör. Det enda hittils rejäla är Holger Olsson,
Syltan
Vem diskuterar med vem och vem svarar?
he-he :)
Jag blev både misstänksam om eventuell inavlade röster och så hoppade jag till vid namnet Holger Olsson - det enda rejäla.
Men jag vill gärna påpeka att Holger Olsson,som bodde i Åsarna, Jämtland (skidmetropol) är död sedan många år!
Han skrev både teatermanus till den lokala amatörteatergruppen och böcker samt poesi -fast mest var han nog bonde och förtroendevald.
En bok han skrev hette "Det blåser nya vindar" den fick jag av Holger när jag var tonåring för den var baserad på lokalhistoria - och han tyckte jag borde lära mera om den.
När jag utvandrade till Stockholm sa han: " Glöm aldrig bort språket ditt" ( sa han på jamska) och jamskan har jag fortfarande levande och klarar av den.
Skicka en kommentar