Ja, så heter min senaste diktsamling, med omslagsbild av Staffan Jofjell. En disig vinterbild, som idag, med minus och snö och januarimelankoli. Luften blir så frisk, sikten inte bättre än nödvändigt, ljuden balsamerade. Även om sparkföret längs gamla landsvägen är helt ok, så blev det ändå en skidtur på Hovfjället också idag. Jag och apelsinen. Träden infrusna och stelnade, de antar på sätt och vis något mänskligt. Människornas tystnad, och vinterskogens.
Mer än så var det inte. Skidspåren fortsätter en bit in i vintern även om vi byter månad snart.
Inlägg
3 kommentarer:
Vilken vacker bild!!
Ja det finns fina dagar - det gäller att hålla kvar dem. Koltrasten springer under svartvinsbuskarna på gården och letar mat och längtar ljus - som jag. Snart vaknar allt!
Ja, så är vi inne i februari... det skulle vara fint att höra koltrasten sjunga för snön!
B.
Skicka en kommentar