Rapport från kamrat busschauffören...

Körde buss på lördagen så jag fick nöja mig med soltorget och ett litet tal av ung riksdagsman samt samtal med Stig Ekelöf efteråt innan bussnosen åter riktades mot norr...

Bygder av väntan är bara förnamnet på en bussförares arbete. Stor ömhet kan jag känna för resenärer på väg i kallblåsten, torsdag 21.05 från K-d, en ung mor från Afrika med tvåårig son kommer ombord, Olle från Torfolk hjälper mig in med vagnen i bagaget, hon sätter sig främst till höger om mig, sonen ligger i hennes knä, gnäller lite, hon tystar honom med en ton en tvååring inte sätter sig upp mot. I Forshaga har han somnat och det glesnar i bussen. Hon bäddar på sätet åt pojken som ligger i vackert sken under läslampan i sin filt. Hon sätter sig i sätet bakom och somnar även hon. Jag kör försiktigt upp mot Höje. Olle stiger av i Skymnäs. Längst bak två tonårspojkar jag känner igen, de skrattar lite och småpratar. I Hagfors vaknar kvinnan och ser sig yrvaket omkring. Jag hjälper henne med vagn och väskor, hon sveper in pojken i filten och knyter honom vant på ryggen helt insvept i filten. En väninna möter.
Jag ställer ner bussen i "hagen" loggar ut ur systemet, färdskrivaren, fäller upp ryggstöden, plockar lite skräp och kopplar in värmekabeln. Sedan hem till fotbad och ett glas vin. 

Hoppas ni hade fint möte i kyrka och inte alltför fruset på Torsbys gator.
Varmast: S.