Palestinsk dikt

MAHMOUD DARWISH
JAG SER MIN EGEN VÅLNAD KOMMA LÅNGT I FJÄRRAN…

Som en balkong blickar jag ut över vad jag vill.
jag blickar ut över mina vänner som bär på eftermiddagens post:
Vin och bröd, och några romaner och skivor…

Jag blickar ut över en spade och lastbilar
med soldater som förändrar träden här på stället.

Jag blickar ut över grannens hund som invandrat
från Canada för ett och ett halvt år sedan…

Jag blickar ut över namnet Abu Tayyib al-Mutanabbi
som reste från Tiberias till Egypten
på hymnens häst.

Jag blickar ut över den persiska rosen
som slingrar sig över järnstaketet.

Som en balkong blickar jag ut över vad jag vill.

Jag blickar ut över träd som beskyddar natten mot sig själv
och vaktar över sömnen till dem som önskar mig död…

Jag blickar ut över vinden som letar efter sitt hemland i sig själv

Jag blickar ut efter en kvinna som solar sig i sin egen glans…

Jag blickar ut över processionen med gamla profeter
som vandrar barfota mot Jerusalem, och jag frågar:
Finns det en ny profet för den nya tiden?

Som en balkong blickar jag ut över vad jag vill.

Jag blickar ut över min egen bild som flyr från sig själv
till stentrappan som bär min mors huvudduk vajande i vinden:
Vad skulle ha hänt om jag var barn på nytt, tillbaka hos dig… och du
hos mig?

Jag blickar ut över olivträdstammen som dolde Zacharias
Jag blickar ut över orden som gått förlorade i ”Arabiska ordboken”
Jag blickar ut över perserna, bysantinarna och summererna – och
de nya flyktingarna.

Jag blickar ut över halskedjan till en av Tagores fattiga kvinnor,
pulvriserad av den elegante prinsens vagnar…
Jag blickar ut över en härfågel, utmattad av kungens reprimander
Jag blickar ut över det metafysiska: Vad kommer att hända… vad
kommer att hända efter askan?

Jag blickar ut över min kropp, rädd för det som är fjärran…

Som en balkong blickar jag ut över vad jag vill.

Jag blickar ut över mitt språk efter två dagar.
En kort frånvaro är nog för att Aischylos
ska öppna dörren för fred.
Ett kort tal är nog för att Aischylos
går i krig.
En kvinnas hand i min
är nog för att jag skall omfamna min frihet
och för att ebb och flod ska inta min kropp.

Som en balkong blickar jag ut över vad jag vill

Jag blickar ut över min egen vålnad
som kommer
i
fjärran.


Ur samlingen Varför lät du hästen bli kvar ensam (1994)
M.D. är Palestinas nationalpoet, född 1942 och död 2008.
Översättn. från norskan Bengt Berg