Idag fick jag extra glöd i gången genom att ha lystrat till spoven för första gången i år. Annars är det marken som mest drar till sig blicken, medan öronen är riktade mot inre rymden... Men för varje dag följer man förstås den direktsända lövsprickningen.
3 kommentarer:
Hej, tack för bloggturerna och för Gunlla Witts bok "Halvvägs nerför Vasagatan" som väntade på mig nyss när jag själv åkt helvägs ner med tåg från morgonsoliga men än så länge kala och snöfläckiga Rovaniemi via eftermiddagsgrå och regniga Kokkola tillbaka till kvällssoliga Nyland som hunnit bli grönt sen jag i förrgår åkte upp! Tänk så olika turer man gör, både genom bygder och inombords. Också reslektyren varierade; den fick inte väga mycket så det blev ett nummer av "Land" och ett av "2000-talets vetenskap" och så Claes Hylingers bok "Hotell erfarenheten". Majhälsningar, Birgitta i Karis
Härligt. Jag var i stugan i Ransäter i helgen och tappade stora björken på fyra liter. När jag är som mest fiffig borrar jag in en sådan där modern tappkran som finns i baginbox-viner så droppar det fint i mitt uppsamlingskärl. Smakar som vatten men är mjukare och lite sött. Det är gott.
Sav är som tranor, lite magiskt. Här utanför har man gjort en björkröjning, stubbarna glänser som bortkastade honungsdiskusar...
Ha det bra i savens tid!
Skicka en kommentar