Ja, ibland måste man stanna upp och ta sig en funderare. Vart är jag på väg? Går jag åt fel håll? Hur är det med tiden... Kommer den emot mig eller går vi längs med tidens flod? Om det är tiden som går kan man lugnt invänta evigheten.
Fortsätter efter ett tag, kommer fram till asfaltkanten på Europas längsta landsväg, E45:an som också gör Fensbol den äran med norska långtradare uppifrån Bodø och bussen från Sysslebäck. Jag tittar mot söder, följer jag min egen blick över rakan och backkrönet hamnar jag så småningom på Sicilien. Men inte idag, jag korsar och kommer snart fram till älven...
Inlägg
1 kommentar:
Kjempeflott den fina bilder från Fensbol!
Skicka en kommentar