Sistaapriltillfällighet

Dessa vardagens alla små tillfälligheter, eller snarare: en av dem. En tur in till samhället för att hämta en pärm hos revisorn, sätta en bukett gula rosor på graven, en sväng in på biblioteket, nytt batteri till armbandsuret och – nu kan det inte vänta längre – hårklippning. Jag har garderat mig med en pocket, Kristian Lundbergs Och allt skall vara kärlek. Läser och smyglyssnar på frisörsamtalen, suger in den oförvanskade nordvärmländskans väderleksrapporter och småprat om sonen på bygglinjen, körkortets måste för arbetspendling till Norge och meningsutbytet om polisonglängd och jämn kant i nacken. Läser inledningskapitlet där Lundberg möter sin egen blick, när han som vilsen pojke är uppflugen i ett träd och blickar ner från en köksvägg i moderns kök. Väl hemkommen lagom till den nya radioföljetongen som är Kristian Lundbergs Och allt skall vara kärlek. Valborgsmässoafton, perfekt blåsnål vind, ett landskap som vilar i sin vackra färglöshet. Ikväll skall brasor brinna runt om i landet och frusna körer lovsjunga sköna maj. I en och annan gulnad studentmössa letar hjärnan efter namn, men det är hopplöst när man kommit i den åldern.