onsdag 29 december 2010

Nu när bara...

återstår några dagar av detta år, 2010. Vinter är verkligen och i grunden installerad sedan i november – med tjäle in i märgen, snö att pulsa i inte bara för rådjuren i skymning, kylan som förser kraftbolagen med miljardvinster och ger oss tvåbenta återbäring i form av röda rosor på kinderna.
Vad ska vi säga om detta, kära klimatkamrater?

Jo, jag vet, det är skillnad mellan väder och klimat och att Jordens uppvärmning fortsätter, att öknarna breder ut sig i samma takt som glaciärerna smälter, men just nu och här i detta vintriga barnperspektiv... Knarret under sulorna, tungan som fastnar i järnräcket, nog liknar det 50-talet? Före Gagarin och allt som skickades ut i rymden. Då skylldes det dåliga vädret på sputnikarna, nej, det kan aldrig vara nyttigt med så mycket skrot i rymden!

Hursomheslt, imorgon kliver jag på rälsbussen klockan sju i arla morgonstund. Mot Lissabon! Mot fadon och de vackra vokalerna.

Jag vill tillönska Ett Gott 2011, det är de oräknade dagarna som återstår att räkna... Och göra nånting av!

Inga kommentarer: