fredag 10 juli 2015

En hälsning från Finland – Heidruns 25 ...

Idag, denna den n:te av denna sommars gråmulna fredagar i Karis, kom posten tidigt.
Ett enda brev låg på mattan och såg ut som en räkning, men det var Heidruns Tidender, Nr 2, Årgång 25, 2015, från Heidruns Vänner, på Heidruns som är geten Heidrun – den som äter av Yggdrasil och mjölkar mjöd – samt förlag, bokcafé, konstutställare och programarrangör – kort sagt en oas för såväl läsare som besökare, både på nätet och live, och som fyller 25 år i år!
Ja, det där blev en lång mening, men alltså:

Grattis!!



”Glad och grann sommar” tillönskas i dessa ”tidender” oss vänner. Jag tackar för egen del och tar emot – och tycker faktiskt efter en liten stund att inte bara mina egna inre morgonmoln utan även de yttre, på himlen, skingras! Till och med ovanför Karis, denna plats som i utkanterna kan vara vacker men vars centrum verkar utgöra samlingsplats för alla regnmoln som alls finns i södra Finland.
Men nu kom alltså lite av den värmländska solen fram med posten ända hit.
På adressen www.heidruns.se finns en oas för alla älskare av böcker, kultur och natur – ja, det lär faktiskt regna en del också därborta, i synnerhet ibland under trädgårdsprogram, men det lär inte störa och, som min far alltid sa ”är vattnet inte vått om sommaren”. Många lyckönskningar på dikt och prosa, av vilka några finns att läsa i den tidning jag nyss fick, och en del också på nätet, åtminstone i Bengt Bergs blogg – kanske också på Facebook.

Själv är jag inte med i Facebook (ännu), och min diktarådra väntar på att himlen ska bli blå, men önskar spontant, nu ändå, få den äran att vara med och gratulera!
Bengt Berg, som tillsammans med Gun-Britt Karlsson håller i trådarna på Heidruns, var en gång min lärare under en tredagars skrivkurs i Pargas, Finland. Det var en oförglömlig kurs, som jag tror alla deltagare ännu minns och som gav dem/oss både mod och inspiration, samtidigt med en hel lärdom och exempel, kursen igenom med det bästa lynne och under många skratt, även om naturligtvis allvar pratades, inte minst mellan några av oss som höll vår lärare vaken under ett samtal till långt in på natten. Riktiga samtal, mellan ”tänkande själar”, är ingenting man är bortskämd med här. Eller var. Numera tycker jag mig ha märkt en ändring – kanske för att tiderna är vad de är?

På den tiden, då också den här kursen pågick, fanns det på Heidruns sidor på webben ett foto av en skrotbil full med växande blommor, och någonstans förknippad med en vers: ”Uti lyckans röda
bil ...” (som jag tror var en medvetet gjord variant på en gammal minnesvers, av det slag barnen förr i världen samlade på).


Vi som gick på kursen fick ett vykort av fotot – och jag som prytt min kylskåpsdörr med små ”installationer” – har där en minikopia av det:
Bara en gång har jag varit på ort och ställe, på Heidruns bok- och bildcafé, i dess trädgård (där jag faktiskt uppträdde några minuter (vi var en finlandssvensk grupp på besök), när visst en avlägsen åska fick det att ordentligt spraka till i mikrofonen, just på ett minst sagt lämpligt ställe i min text, vilket förvandlade detta smått dramatiska ögonblick till ett av rena rama skrattsalvorna.
Jag önskar att jag bodde lite närmare och kunde åka dit, till Torsby i Värmland, också nu – för att få uppleva något av programmen och för att se den sommarutställning som pågår och som enligt ”tidenderna” är såväl en fotodokumentation som en samlingsutställning, med konstnärer som ställt ut på Heidruns.

Jag vet inte alls hur många finlandssvenskar som redan upptäckt i Heidruns Vänner och är med. Ni som inte är det - bli det! Det är många värdefulla böcker jag läst och konstverk jag sett, liksom kloka tankar jag tagit del av, i bokform eller live, och som jag hade gått miste om ifall jag inte följt med verksamheten där.

Birgitta M(aria) Storgårds, medlem sedan 13 år 

Inga kommentarer: