onsdag 16 september 2009

Och rätt som det regnar kommer det en skur…

När nu rönndruvan glöder och de festglada sidensvansarna är på ingång kan sommaren sammanfattas i fyra bokstäver: r e g n. Vilken tur det ändå är, att man inte i förväg vet hur sommarvädret kommer att gestalta sig! Efter värmeböljan i juni/juli-skarven har vi fått uppleva en fenomenal provkarta på olika regn, när lågtrycken har trängt ut varann över vårt allt blötare Sommarvärmland. En tillbakablick …

De kommer glidande våra vänner molnen
på låg höjd över våra hustak, kanske
lägger de sig lättjefullt tillrätta
fyller oss med lätt vånda,
vet så väl som något
vad ett paraply förmår
När som helst kan regnets regel
dras åt sidan och molnet tömmer sin last
rakt ner över det rangliga långbordet
med omaka porslin och ännu inte framställt kallskuret,
men salladen och de snittade tomaterna får sig en sköljning
Vi kallar detta svensk sommar, så typiskt!
säger vi med både mun och blick
när vi står där på verandan och ser
pappersdukens nyss vitblanka yta
skrumpna av vätan
Bara barnen, i färggranna gummistövlar,
vet hur man deltar i väderleken,
de stampar och skvätter, de skrattar
så de kiknar, men en vacker dag
kommer också de att stå där
med händerna i sidorna och stöna:
Så typiskt, svensk sommar!


+

För många år sedan, drygt 20, gjorde jag en liten poetisk bok tillsammans med Lars Lerin, vars tuschlaveringar i ett enkelt asiatiskt uttryck ackompanjerade den tunna texten: Regnskrift. Texterna hade molnen, dropparna och en och annan skur som tema, kunde liknas vid olika temperament i livet och tillvaron. Sinnestillstånd, stämningslägen.
Allt med örat mot naturen, jorden, landsbygdslivet, som i en av dikterna:

tung fotboll i skymningen
mjärdens duns i vattnet
under insjöytan
dit inga skurar når

ett ynka regn, stort nog
att rymmas på klädstreckets kalsongrad


Regn och poesi, visst hör de ihop. Långt senare deltar jag i en internationell poesifestival i Medellín, Colombia. Alla läser på sitt modersmål, och dikterna tolkas sedan på spanska för den tusenhövdade publiken. Där, i dessa dikter som strömmar ut från scenen, är det ett mycket frekvent ord som återkommer på nytt och på nytt: lluvia, som betyder regn. Ett stilla, poetiskt regn av ord rakt ut i den ljumma latinamerikanska kvällen.

+

Men tillbaka till vår egen paraplysommar, som nu glider över i höst. Det känns inte helt fel. Så låt oss hoppas på soliga september, källklara oktober och med tillförsikt invänta novembers första frost på vindrutan en tidig morgon!

Bengt Berg

1 kommentar:

Inkan sa...

Och jag som haft en så skön sommar - mest sol, lite regn(lagom) och just nu så har vi septembersommar med + 20 varje dag.
Det känns fantastiskt.

Men du har gåvan att via prosan forma en regnsommar som fin text och det som kanske kan kallas "typiskt" är kanske inte helt typiskt...- men det är så att Värmland ligger nära Norge och oftast kommer regnen från väster.
Det är likadant uppe i Jämtland. Regnade det i Storlien när jag besökte min far - så drog vi över till Meråker eller Trondheim- där lyste solen.
Och tvärsom!