När man går i gamla stan i Hanoi, om kvällen i folkmyllret och den improviserade trafiken, upptäcker man titt som tätt lite halvdunkla, avlånga rum mot gatan och därinne finns allsköns konst till beskådande och försäljning. Gränserna mellan uttryck och intryck är svävande. Det finns givetvis också pretenntiösa gallerier med säljande leenden och ofta till formatet stora målningar. En vernissage på officiell nivå rymmer lite storvulna procedurer och inramas av blomsteruppsättningar som för tankarna till tack för allt och en sista hälsning.
lördag 21 mars 2009
Vietnamesisk vernissage
När man går i gamla stan i Hanoi, om kvällen i folkmyllret och den improviserade trafiken, upptäcker man titt som tätt lite halvdunkla, avlånga rum mot gatan och därinne finns allsköns konst till beskådande och försäljning. Gränserna mellan uttryck och intryck är svävande. Det finns givetvis också pretenntiösa gallerier med säljande leenden och ofta till formatet stora målningar. En vernissage på officiell nivå rymmer lite storvulna procedurer och inramas av blomsteruppsättningar som för tankarna till tack för allt och en sista hälsning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Vad är den där långa röda grejen för något? Det ser ut som en jättechili!
Det är sidenband, med nån text (förhoppnvis inte "En sista hälsning"...)
Skicka en kommentar