torsdag 28 maj 2015

Sommaren, vår årstid



Sommaren är vår årstid, den stora bägare som vi dricker barndomsminnen ur, vi som passerat mittlinjen. När jag på Facebook publicerade ett porträtt av en höhässja fick jag rekordmånga gilla och otroligt många kommentarer.
Bilden hade uppenbarligen väckt slumrande minnen hos många av mina FB-vänner, minnen från somrarna före ”avhästningens tid”, det vill säga när den svenska landsbygden bestod av levande byar, lanthandlar, folkskolor och dammiga grusvägar som tog oss till badbryggorna någon kilometer bort. Livet var om inte bättre, kanske, men enklare och mera hanterligt.
När nu landsbygden förekommer i media och i olika debatter är det mest som ett problem, en black om foten på tillväxt och storstädernas expansion. Men föreställ er, gott folk, om den svenska landsbygden blev totalt utglesad, folktömd och nedlagd – vart skulle då semesterfirarna och turisterna ta vägen, när tiden är inne för öppna sinnen, lediga dagar och möten med alla de andra från när och fjärran?

  Det var psalmverser, Sörgården, Sveriges kungar
  det var marknad nån gång ibland
  det var tömmar i näven – och hölassen gungar
  det var havre och råg och potatisland

  Det var hemgjord har och hemgjord plog
  det var hemgjorda stolar och bord
  det var hemgjorda kälkar och timmer skog
  det var hemgjorda tankar och ord

Så låt oss ta till vara på sommaren – och landsbygden. Låt oss minnas hölassen som gungar i Gunnar Ehnes dikt men för den sakens skull inte glömma bort att sommaren tillhör oss alla, här och nu. I sommar kommer givetvis Alma Löv att ha spännande konst att visa, men dessutom skapande verkstad för ensamkommande flyktingbarn – Världen finns inpå knuten och vi hör alla hemma i den. Ja, världen är allas vår hembygd!
Värmland brukar med fog kallas berättandets landskap och arvet från Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding förvaltas och utvecklas på många sätt. I sommar kommer Västanå Teater att presentera en av Finnskogens spelmän, Lomjansguten, efter en roman av Lars Andersson, och det blir en fin legering mellan den mörka finnskogen och den ljust glittrande Fryksdalen.
I år firar vi 25 stolta verksamhetsår på Heidruns Bok & Bildcafé och när man bläddrar i minnets album dyker alla dessa sommaransikten upp, inramade av den blomstertid som år efter år kommer till oss.

Så vi står beredda att möta ännu en sommar i Värmland – och Världen: Välkomna!
                                   



2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad trevligt! Och bilderna är också fina coh väcker minnen av somrar till livs. I Finland talade vi om hösnejsor, tycker jag mig minnas från 50-talet. Ser nu att det finns ett ord snes, snesen, snesar, så det är tydligen så det har varit: hösnesor. Om jag förstår SAOL rätt avses då en hel samling hässjor. Ha en fin sommarsäsong, ö. Birgitta

Karin Jarl Nyde'n sa...

Fjärranväga kallas jag säkert men lovar att komma. Efter vårvinterbesök hos er vill jag återvända i sommargrönska även om den är nog så vacker här vid Älven i Dalom.
Längtar efter samtal och sammanhang...kaffe och Värmlandsdofter.

Det dånar i almarna härutanför. Jättelika, gamla och väderbitna, fulla av minnen och ärr.
Men friska! Hit har ingen sjuka nått och de kan åldras med värdighet.

Och nu är paus och tid att läsa, gräva och vara tillsammans.

Allt gott i sommar
önskar Karin JN