Sommaren är vår årstid, den stora
bägare som vi dricker barndomsminnen ur, vi som passerat mittlinjen. När jag på
Facebook publicerade ett porträtt av en höhässja fick jag rekordmånga gilla och
otroligt många kommentarer.
Bilden hade uppenbarligen väckt
slumrande minnen hos många av mina FB-vänner, minnen från somrarna före
”avhästningens tid”, det vill säga när den svenska landsbygden bestod av
levande byar, lanthandlar, folkskolor och dammiga grusvägar som tog oss till
badbryggorna någon kilometer bort. Livet var om inte bättre, kanske, men
enklare och mera hanterligt.
När nu landsbygden förekommer i media
och i olika debatter är det mest som ett problem, en black om foten på tillväxt
och storstädernas expansion. Men föreställ er, gott folk, om den svenska
landsbygden blev totalt utglesad, folktömd och nedlagd – vart skulle då
semesterfirarna och turisterna ta vägen, när tiden är inne för öppna sinnen,
lediga dagar och möten med alla de andra från när och fjärran?
Det var psalmverser,
Sörgården, Sveriges kungar
det var marknad nån gång ibland
det var tömmar i näven – och hölassen gungar
det var havre och råg och potatisland
Det var hemgjord har och hemgjord plog
det var hemgjorda stolar och bord
det var hemgjorda kälkar och timmer skog
det var hemgjorda tankar och ord
Så låt oss ta till vara på sommaren –
och landsbygden. Låt oss minnas hölassen som gungar i Gunnar Ehnes dikt men för
den sakens skull inte glömma bort att sommaren tillhör oss alla, här och nu. I
sommar kommer givetvis Alma Löv att ha spännande konst att visa, men dessutom
skapande verkstad för ensamkommande flyktingbarn – Världen finns inpå knuten och vi hör alla hemma i den. Ja, världen är
allas vår hembygd!
Värmland brukar med fog kallas
berättandets landskap och arvet från Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding
förvaltas och utvecklas på många sätt. I sommar kommer Västanå Teater att
presentera en av Finnskogens spelmän, Lomjansguten, efter en roman av Lars
Andersson, och det blir en fin legering mellan den mörka finnskogen och den
ljust glittrande Fryksdalen.
I år firar vi 25 stolta verksamhetsår
på Heidruns Bok & Bildcafé och när man bläddrar i minnets album dyker alla
dessa sommaransikten upp, inramade av den blomstertid som år efter år kommer
till oss.
Så vi står beredda att möta ännu en
sommar i Värmland – och Världen: Välkomna!
2 kommentarer:
Vad trevligt! Och bilderna är också fina coh väcker minnen av somrar till livs. I Finland talade vi om hösnejsor, tycker jag mig minnas från 50-talet. Ser nu att det finns ett ord snes, snesen, snesar, så det är tydligen så det har varit: hösnesor. Om jag förstår SAOL rätt avses då en hel samling hässjor. Ha en fin sommarsäsong, ö. Birgitta
Fjärranväga kallas jag säkert men lovar att komma. Efter vårvinterbesök hos er vill jag återvända i sommargrönska även om den är nog så vacker här vid Älven i Dalom.
Längtar efter samtal och sammanhang...kaffe och Värmlandsdofter.
Det dånar i almarna härutanför. Jättelika, gamla och väderbitna, fulla av minnen och ärr.
Men friska! Hit har ingen sjuka nått och de kan åldras med värdighet.
Och nu är paus och tid att läsa, gräva och vara tillsammans.
Allt gott i sommar
önskar Karin JN
Skicka en kommentar