onsdag 4 mars 2015

Dikter genom 40 år, en recension i Wermlandiana

Den solidariske poeten från Torsby

”…född i Torsby och har familjegrav där”. Bengt Berg är en värmländsk poet som inte nöjer sig med att bara vara det.

Det är lätt att konstatera efter att ha läst det ”bokslut” som Dikter genom 40 år (Heidruns 2014) utgör. 600 sidor ur 24 diktsamlingar. Med det egna livet närvarande i texterna levandegör han åren 2014 - 1973. Men boken är inte främst en poetisk självbiografi. Han får oss att upptäcka också människorna i norra Värmland: den 80-årige munspelaren med fingrar ”stela som sejbitarna i Konsums Frionorpaket”, hushållerskan med sin längtan ”efter ett par stadiga armar om livet”, som nu ligger ”övergiven i välfärdens utkant”, Folkets hus i Höljes med ”minnen och röster, kringspridda som sotflagor över skarsnön”. Inte bara glesbygden; det samtida Hagfors, Sunne och Torsby osv. finns som motiv och värmlandsgeografiska referensramar.

Bengt Berg kallar sig ibland handelsresande i nordiskt vemod. Men vemodet blandas med en vrede över utvecklingen och dess aktörer – ”de ansiktslösa namnen” – i de värmländska skogarna: ”Åkrarna växer igen, plantsätts. Skogarna kalhuggs, förtundras.” I de tidiga dikterna finns Vietnam. Världen finns där också fortsättningsvis. Men livet som kommunpolitiker och riksdagsman får däremot inte riktigt plats i boken. Det är nog prosa.

”Vi är alla lika och ingen liknar den andra”. Bengt Berg är en resande poet som i sina diktrapporter dock inte främst förmedlar makropolitiska sammanhang. Poeten Berg rör sig i Norden, Europa, Asien, Amerika. Möter människor, iakttar och – som i Sydney - besväras av en uppstickande liten spik genom sandalsulan. Det finns något anspråkslöst i många av poetens rapporter om den egna tillvaron, också i de mest långväga länder. 

Med exakta iakttagelser lever det värmländska landskapet på boksidorna: morgondöda möss, hundskall som ”soundcheck inför älgjakten”, en potatisdag i skördetröskornas månad. Och verktygen som ligger på en bänk: ”handgjorda, handbrukade, handslitna, handvarma” Det är helt enkelt levande värmländsk historia fångad i ”den tunna ytan mellan minne och bortglömda ögonblick”

Det är lätt att citera ur boken, men svårt att här återge innehållet rättvist. Det är en både rik och omfångsrik bok.  Ett skäl är att Bengt Berg varit – och är – en mycket aktiv kulturarbetare med många kontakter och möten, som också fyller hans texter.  Han skriver, framträder och agerar i många sammanhang . Hans fasta punkt är Heidruns förlag och kultur-oas i Fensbol, som utgör ett uppfordrande utropstecken längs E45. Han är poetpedagogen med otaliga besök i skolor och på bibliotek. Böcker och läsning, återkommer som tema: ”bok är nya ögon att se den gamla världen med” Han vädjar säkert inte bara till elever utan vänder sig till oss alla:

Alltför många dikter
har ingenstans att bo:
ingen vill ta hand om dem
ge dem ord att äta, rim att sova i
vackra vokaler att leka med
när kvällen kommer


Och han finns förstås på nätet. En sektion i boken innehåller texter från hans Facebookflöde: ”Vi släpper ner våra jag-poletter i Facebook-automaten och hoppas på jackpot”. Och det får Bengt även där.

Lennart Wettmark i Wermlandiana 1/2015

1 kommentar:

Birgitta M. Storgårds sa...

Det var trevlig läsning!