får man inte stampa av sig blötsnön på syntetfibermattan, inte får man använda leverpastejsmörgåsen som bokmärke i Varats olidliga lätthet, inte sjunga ”Vildandens sång” (ens tyst) i tidningsrummet. Man får inte dansa hambo med henne i INFORMATION, man får inte släpa in Zündappen till referensavdelningen, inte låna telefon för att ringa lokalt till Nya Zeeland, inte leka Tarzan i gardinerna, inte fira guldbröllop i personalrummet, inte dricka maskrosvin ur plastmuggar, inte spela klädpoker, inte åka rullskridsko. Inte rykta hästen får man, inte ens tapetsera om, inte låna de redan utlånade böckerna. Inte ens skriva om slutet i de sorgliga romanerna, får man – men utan boken stannar Sverige!
(ur Det omöjliga alfabetet)
Och utan bibliotek har vi inga gemensamma mötesplatser för oss och böckerna! Det gäller att slå vakt om både vårt kulturarv och vår demokratiska rätt att ta del av det – utan avgifter, utan lönsamhets-
tänkande och utan styrning vare sig från kommersiella krafter eller från politiskt håll. Biblioteken skall vara oberoende oaser i samhället dit alla är välkomna. Ett bibliotek är såväl ett själens apotek som en social kraftkälla som tillhandahåller kunskap, drömmar, idéer och upplevelser av vitt skilda slag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
8 kommentarer:
Hej Bengt - long time noo seen.
Det måste finnas kämpar som du som försvarar allmogens rätt till bildning.
Jag skrattar åt alla månglare som försöker prångla ut tidningsabonemang. Har jag möjlighet att svara, berättar jag målande hur gärna jag cyklar in till bilbiotekte och väljer ut vad jag vill läsa.
Om det är en från Bonniers, brukar jag alltid få med att jag aldrig missar FIB-kulturfront.
Då är de snabba att avsluta.
Tjena Conny, jo tiden går. Kul att höra från dig också med folkbildarambitionerna kvar! Lev väl och kämpa hårt!
B.
Eit innlegg etter mitt hjarte! Biblioteket trengs.
Kvar skal elles alfabetet ha sin festival for stilla og dei usynlege reisene?
Fasinerande å tenke på at i alle verdens litteratur berre er ein ulik kombinasjon av dei ca tredve teikna!
Med hilsen frå Olava
"Biblioteken skall vara oberoende oaser i samhället dit alla är välkomna." Mycket bra sagt!
Vi ska kämpa för våra bibliotek!
Glöm inte att bry er om personalen också! Att jobba på bibliotek är oregelbundet, tungt och dåligt avlönat - det lär finnas många utbrända bibliotekarier, också i Sverige. Det surrar av maskiner och lysrör och bråkiga ungdomar - i Finland har jag faktiskt varit med om att de kom åkandes in på moped genom ytterdörren (fast det är länge sen; numera springer de och klampar de och sätter sig vid datorerna med energy-drycker i händerna och ropar högljutt till varandra samt kletar tuggummin på hissgolvet.) De ständiga bytena av Marc-system och dataprogram och ämnesordstesaurusar gör inte jobbet lättare. Och inte söndagsöppet. Dessutom är det ofta fysiskt tungt. Det är bra att tänka på böcker men dagens bilbiotek handlar om så mycket annat än "biblio". Jag saknar f.ö. många viktiga tidskrifter på särskilt de mindre biblioteken, men det är väl bara här i Finland, det? I alla fall är också de anställda människor av kött och blod med en lön som det inte så enkelt går att klara sig på. Kämpa gärna men glöm inte oss! Birgitta M. S. (Finland - men med en del insiderinfo från också Sverige)
Hej Bengt... efter lite krångel med datiorer och letande efter bloggar så hittade jag igen dig!!
Så glad jag blev.
och du:
Bibliotek ÄR själens apotek!
Numera finns det ju läkare som skriver ut kultur som botemedel till dem som inte mår så bra.
Så klokt. Även om människor behöver människor....
Hej ni bibblans vänner, idag är det debatt i riksdagen om läsfrämjande och där spelar ju biblioteken en stor roll. Jag minns mitt gamla socken bibliotek, med bärnstensfärgade golvplankor (fernissan...) och de trånga skumt upplysta hyllorna och Oscar Nelson som var hemvändad svenskamerikan med glasögonen på nästippen, lånekorten, pakethållaren med vars hjälp Erich Maria Remarque fraktades hem... Nostalghia Bibliotecia! Hälsningar BB.
Det är bara det att biblioteken inte är som de var förr, när vi var barn och unga, läsfrämjandet trängs alltmer tillbaka för sociala medier, konsolspel och allt möjligt annat data- och spelcentrerat. Och att om man vill stöda biblioteken och deras läsfrämjande verksamhet måste man också stöda den personal som numera ska räcka till för nästan allt, för en ringa lön och med obekväma arbetstider - för att kunna främja andras läsning borde den hinna läsa och delta i kulturlivet också själv. Det ena är en förutsättning för det andra:-) BMS
Skicka en kommentar